Några axplock från byns historia

I närheten av tjejvasastarten i Oxberg finns en sedan länge plundrad forngrav. Graven är sannolikt från övergången mellan romersk järnålder och folkvandringstid 400 e. Kr. Om detta är ett tecken på att det vid denna tidpunkt fanns en bosättning på platsen vet vi inte.

Vad vi däremot vet är att Oxberg och oxbergare finns omnämnda i Mora sockens äldsta bevarade skattelängder, som är från 1530-talet.

Folk från Oxberg har sedan lång tid tillbaka haft fäbodar. Detta framgår av den totalinventering som gjordes av fäbodställen mm i länet under åren 1663-64. Där kan vi läsa att oxbergare ägde och brukade fäbodställen i Björnarvet, Hållan, Sjurby och Gutsäl i Mora socken och i Bosseldal i Älvdalens socken.

Inom parentes kan nämnas att namnet Oxberg är ett s.k. noaord, som kommer från älgoxe.

I slutet av 1660-talet figurerade Oxberg i samband med häxprocesserna i trakten. Nio personer från byn stod anklagade. Av dessa erkände två; Jerp Anna och Nissis Anna. De halshöggs och brändes på bål i Mora den 25 augusti 1669.

Oxberg har under århundradena haft soldater, som dragit ut i krig. Rotenamn i Oxberg har varit Skåpråtta, Bruswen, Pik, Uf och Ståthållare.

På 1700- och 1800-talen kom vävskedsmakeriet att sätta sin prägel på byn. Hantverket förekom praktiskt taget i var och varannan gård.

Mekaniserad tillverkning av vävskedar startade på 1890-talet. Sedan dess har det funnits 6 – 8 firmor eller konstellationer i byn inom vävskedsbranschen.

En händelse som kom att få stor betydelse för Oxberg var tillkomsten av Älvdalsbanan år 1900, dvs. järnvägen som förbinder Älvdalen med Mora och där Oxberg var en av sju stationer, och en betydande sådan, längs linjen.

Flottningen i älven var omfattande fram till 1970 då den upphörde

Befolkningen I Oxberg hade på 1920-talet stigit till över 500 personer. Kreaturs- besättningar fanns praktiskt taget i varje gård. Det var liv och rörelse i skogarna och byn kunde redovisa ett 75-tal arbetshästar. Det fanns tre butiker, flera kaféer, konditori och biograf. Sågverksrörelser, sliperi- och stenindustri och ytterligare några mindre industrier. Livaktiga nykterhets- och religiösa föreningar. Frakt- och persontrafik på järnvägen med tre – fyra tåg dagligen i vardera riktningen. Poststation med telegraf. Kiosker, busstation med väntsal och godsinlämning. Egen barnmorska i byn! Ca 70 skolbarn, fördelade på sex klasser med tre lärartjänster.

Så var det i Oxberg i går! En levande landsbygd med många positiva inslag. Därefter har utvecklingen följt den för landsbygden allmänna trenden med avfolkning och allt som följer av detta.

Bymärket är från 1798 och har ursprugligen varit anbringat på de s k mjågningspålarna, vilka användes vid strandskoning av Österdalälvens strandbrink till skydd mot älverosionen.

Vill du veta mer om OXBERG I GÅR? Kontakta Oxbergs Hembygdsförening.